Räkna ut kostnaden av att vänta
Kalkylatorn jämför två sparförlopp fram till samma tänkta slutpunkt. I det första börjar månadssparandet direkt och pågår under hela spartiden. I det andra börjar det efter ett antal vänteår och pågår därför under färre år. Båda alternativen börjar utan startkapital och har samma månadsbelopp och samma antagna avkastning. Resultatet visar skillnaden mellan dessa två scenarier, inte kostnaden för ett visst beslut i alla tänkbara situationer.
Den som väntar gör färre insättningar. Därför består skillnaden i slutvärde både av uteblivna egna insättningar och av den beräknade tillväxt som dessa insättningar skulle ha fått. Texten redovisar separat hur mycket mindre som sätts in. Skillnaden mellan slutvärdesgapet och de uteblivna insättningarna är modellens tillväxteffekt. Vid noll procents avkastning finns ingen sådan tillväxteffekt: hela gapet förklaras då av olika insatta belopp.
Båda slutvärdena räknas med insättning i slutet av varje månad. Årsavkastningen omvandlas till månadsränta genom division med hundra och tolv. Funktionen antar samma avkastning varje månad och räknar inte på alternativa användningar av pengar under väntetiden. Den förutsätter inte heller att den senare starten kompenseras med större månadsbelopp. En sådan ändring skulle vara ett annat scenario än den jämförelse som visas här.
Om den inmatade väntetiden är minst lika lång som hela spartiden ändrar koden den använda väntetiden till spartiden minus ett år. Det senare alternativet får då ett års sparande i beräkningen. Denna tekniska begränsning är viktig när resultatet tolkas. Skatt, inflation, avgifter och ojämn avkastning beräknas inte separat. Ett positivt tillväxtantagande är inte ett löfte, och jämförelsen tar inte ställning till hur pengar bör användas.
Formel och metod
Med M som månadsbelopp, T som total spartid och W som använd väntetid är skillnaden V(0,M,T,p) − V(0,M,T−W,p). Funktionen V använder i = p / 100 / 12 och n = år × 12: V = M × ((1+i)^n−1) / i. Vid i = 0 används M × n.
Räkneexempel
Med 1 000 kronor per månad, tio års total spartid, tre års väntan och noll procents avkastning blir direktstartens slutvärde 120 000 kronor och den senare startens 84 000 kronor. Gapet är 36 000 kronor. De uteblivna insättningarna är också 36 000 kronor, så tillväxteffekten är noll.
Begrepp i beräkningen: Alternativkostnad, Månadssparande, Sparhorisont, Ränta på ränta.
Vanliga frågor
Jämförs samma insatta belopp?
Nej. Den senare starten innebär färre månader med samma månadsbelopp.
Vad händer om väntetiden är lika lång som spartiden?
Koden använder då spartiden minus ett år som väntetid. Det senare sparandet får ett års längd.
Är hela gapet förlorad avkastning?
Nej. Gapet omfattar också de insättningar som inte görs under väntetiden.